Kanske (om jag har tur) så blir jag det. Har just varit på ett möte och fått mera information om detta i Linköping...ett äventyr som tog mig cirka fem timmar.
Det hela började med att jag inte hade någon aning om vart min Linköpingskarta hade tagit vägen. Må låta trivialt men då man inte har tillgång till en GPS och inte hittar i Linköping är den nödvändig.
Min tankegång när jag letade lät ungefär så här:
Jag har en grekisk karta, på grekiska, aldrig att den kommer användas.
Och så har jag en karta på latin, ingen fattar nåt.
Plus några på danska och norska och engelska
Men ingenstans kan jag hitta någon på Linköpingska.
(Jag vet, jag är knäpp)
Nöden krävde i vart fall ingen lag så jag fick memorera kartan från Google.
Sen till mamma, lämna vovven och sen snabbt springa till tåget för att sticka till Linköping. Eller nä, bäst att stanna på vägen och fota pippi en tiotusen gånger först.
Väl i Linköping så hittade jag stället på en gång. Sa hej svejs till alla människor och sen såg vi på en dokumentär som sedan diskuterades. Jag kanske var lite tystlåten då jag gärna vill begrunda saker för mig själv innan jag yttrar mig, men det gick bra. Och sen for jag hem. Mitt lilla äventyr nu ikväll.
Vad har ni gjort då? :)
Madeleine - ny kandidat till Gröna Studenter?
Upplagd av
Madeleine
tisdag 22 februari 2011
0 kommentarer:
Skicka en kommentar