Jag längtar. Jag skulle kunna sätta punkt här, för längtan har varit en ständig följeslagare i mitt liv. Visserligen så har det jag längtat efter förändrats med varje kliv, och fortsätter att göra det, med varje andetag. En gång för länge sedan, så längtade jag bara efter lugn och ro, en tids stilla vila, kanske tog en lång promenad i den svenska skogen, och njöt av regnet som föll. Drog mig undan från folk, under den perioden, men inte nu längre.
Nu för tiden, så är det så många saker jag vill ha nära, personer som jag längtar efter. Lite underligt faktiskt, att jag idag är eftersträvan att vara med människor, medan mitt gamla jag, var asocial.
Imorgon, så kanske jag längtar efter något annat, ett helt liv väntar ju framför mig. Kanske kommer jag längta efter barn någon dag, eller bara ett stilla liv vid havet. Men just nu, så vet jag, att jag bara längtar efter en kram.
Längtan
Upplagd av
Madeleine
tisdag 30 november 2010
0 kommentarer:
Skicka en kommentar