Midnatt råder...

Midnatt, det är mörkt och härligt ute och så underbart tyst. Man ser hur gatlyktorna tänds, stjärnorna kommer fram och det blir kallare ute. Folk gör sig redo för att gå till sängs, drömma sina små drömmar, eller mardrömmar, kanske finns det någon som inte kan sova och ligger vaken och stirrar upp i taket. Denna människa känner sig förmodligen stressad, lever efter den hektiska dagsrytmen. Dagis för barnen, jobbet, handla mat, betala räkningar, umgås med vänner, allt på en gång. Dagtid är hektiskt, stressande och är verkligen inte bra för känsliga människor.

Är nog därför jag föredrar världen efter att mörkret har fallit. Det är en helt annan värld. Inte en massa människor överallt som stressar hit och dit, inte en massa affärer som är öppna och där folk ränner ut och in, gör sig av med sina livs besparingar på impulsköp. Att vandra ensam genom en stad som sover är extremt rogivande, man känner sig lugn och mår helt enkelt bra.

Det är svårt att beskriva känslan faktiskt, hur det är att leva på natten, man måste leva så själv för att förstå. Men den känslan är helt unik.